Plenartalare

Hanna Sofia Rehnberg
Södertörns högskola

Zoe Nikolaidou

Södertörns högskola
Myndigheten som grindvakt, forskarens dilemman och forskningens roll i samhället

I detta föredrag kommer vi att tala om forskningens roll i samhället. Vi utgår från erfarenheter som vi gjort inom ramen för vårt pågående forskningsprojekt om asylintervjuer. Migrationsverket talar i detta sammanhang om asylutredning – asylsökande som vi intervjuat kallar det förhör. Vad det handlar om är intervjuer som Migrationsverkets representanter gör med asylsökande inom ramen för asylprocessen. Det rör sig om extremt komplexa kommunikationssituationer där tre eller fyra parter är engagerade i att gemensamt – på minst två språk – skapa den berättelse som ska komma att tillskrivas den asylsökande och ligga till grund för ansökan. 

Asylintervjun är avgörande för de individer som söker skydd i Sverige, och den fyller också en samhällsfunktion. Men det saknas fortfarande forskning om asylintervjun som kommunikationssituation och de kommunikativa svårigheterna nedtonas ofta, särskilt i praktiken. Denna forskningslucka vill vi bidra till att fylla med vårt projekt. Men vi har haft stora svårigheter att samla in material. I föredraget berättar vi om svårigheter som vi upplevt relaterade till access, samtycke och etik och vi reflekterar över hur det har påverkat oss som forskare. Vi diskuterar också vad det innebär att forskare utestängs så att forskning inte kan bedrivas inom komplexa, känsliga och viktiga samhällsområden. Vilken roll vill vi forskare att forskningen ska spela – och vad kan vi göra för att nå dit? 

Jan Svennevig
MultiLing Senter for flerspråklighet, Universitetet i Oslo
Forebygging av forståelsesproblemer i samtaler med andrespråksbrukere

Førstespråksbrukere vil som oftest tilpasse språkbruken sin til hva de oppfatter som det språklige nivået til samtalepartnere som snakker et andrespråk. De vil søke å foregripe og avverge problemer knyttet til slike ting som vanskelige ord og komplekse syntaktiske strukturer. Dette innlegget beskriver nærmere noen slike strategier, basert på samtaleanalyse av videofilmede samtaler i ulike institusjonelle sammenhenger. Det gjelder særlig slike ting som omformulering av ytringer, oppdeling av kompleks informasjon i mindre biter og innskutte forklaringer. Innlegget presenterer også et eksperiment vi gjorde for å forsøke å teste om slike forebyggingsstrategier faktisk fører til bedre forståelse. Og det slutter i min pågående forskning om hvordan politietterforskere søker å sikre at mistenkte i avhør forstår sine rettigheter.

Johan Järlehed
Göteborgs universitet
Maria Löfdahl
Institutet för språk och folkminnen
Språkliga hierarkier i Göteborg: en intersektionell och jämförande analys av sverigefinskans och somaliskans synlighet och status

Alla samhällen är hierarkiskt organiserade och för att förstå hierarkin på en språkligt mångfaldig plats måste vi undersöka hur denna hierarki skapas och reproduceras i en komplex väv av sociala, ekonomiska, religiösa och politiska strukturer. 

Utifrån ett större projekt om språk, segregation och rörlighet i Göteborg ska vi i denna presentation diskutera sverigefinskans och somaliskans roll i den lokala och platsspecifika hierarkin. Sverigefinskan var länge det största minoritetsspråket i Göteborg, men det har liten synlighet och hade länge relativt låg status. Somaliskan som är ett nyare minoritetsspråk i Göteborg har låg social status men präglas av en större synlighet. Idag har sverigefinskan högre rumslig och social mobilitet i Göteborg än för tjugo år sedan, medan somaliskan präglas av lägre lokal sådan (även om språket är mer spritt globalt). 

Hur kan vi förklara skillnaderna? Vad gör ett språk synligt på en plats? Hur påverkar det talarnas mobilitet genom rummet och samhället? Vi menar att frågorna inte kan besvaras utan att ta hänsyn till platsens historia och de historiska och nutida talares kroppar som bebor denna plats. Den hierarkiska strukturen gör att vissa talare formar platsen mer än andra. Med avstamp i statistik, visuella observationer och intervjuer diskuterar vi dessa frågor utifrån ett intersektionellt perspektiv som tar hänsyn till komplexa samspel mellan vithet, klass, religion och genus. Vi diskuterar också etiska och politiska problem med att etablera en sådan hierarki.